Gender gap 2014: Sverige är första men inte den bästa!

Global Gender Gap Report för 2014 visar att Sverige äger den fjärde platsen av 142 länder i hela världen sedan sex år tillbaka. Rapporten är baserad på fyra områden som inkluderar ekonomi, politik, utbildning och vård.  Fast har Sverige väldigt varierande rankningar enligt vartenda kriterium när en går genom respektive detaljerad siffrorna.

Vi äter inte längre ”frukost”!

Det var länge sen som bara frun serverade kosten på morgonen. I senaste århundrade som frukost längre. kvinnorna i Sverige kunde få jämställda roller i samhälle med män, dukar fram båda män och kvinnor kosten på morgonen och det kan man inte benämna den frukost längre.

Språket är ett verktyg för att skapa en kommunikation mellan människor i samhället med olika kön. Språket speglar uppdelningen mellan kvinnor och män i samhället genom social konstruerad bakgrund med könsuppdelning. Språket speglar samhälles normer och värderingar varför det ska förändras under tiden och utvecklas stadigvarande.

När någon (istället av man) kollar på ordhistoria upptäcks att det finns flera ord och uttryck som är baserad på könsuppdelningar (man, människan, mm). Genom språket reproducerar olika sociala begreppen samt kulturella symboler och i det här sättet rekonstruerar gamla normer, tankar och känslor med stereotyper.

Via jämställdhets glassögonen kan en (inte man!) kritisera alla nuvarande normerna och värderingarna som är grundad på könsuppdelningar. I det här aspekten utvecklar språket med samhället som håller på att anpassa sig med de nya normerna samt respektive förändringarna.

Språket berör verkligheten i andra sidan. Kulturella föreställningar och symboliska kapital (enligt Bourdieu, P.) göms i språket så länge att orden eller uttrycken används. Så länge de språkliga formuleringarna finns, kan de kulturella föreställningarna existeras vidare. De kulturella symbolerna kan influera också på att hur vi människor samspelar med varandra.

I vissa språket fanns inte könsuppdelat pronomen som han och hon på svenska och det har sina fördelar samt nackdelar när det gäller jämställdhet. Det var ett tag sen att det har kommit ny tanken fram om att hur en kan skapa ett neutralt pronomen som Hen vilket pekar inte på kön. Bokstaven H i Hen är en kombination av han och hon, ochen i dessa betonar på enheten. Genom hen och henom kan man ta bort könsskillnader i olika sammanhang som inte brukar uppdelas det.

Ska vi inte fundera lite om vårt språk och redigera det enligt nya perspektiven i samhället?

Intersektionalitet, som en metod!

Intersektionalitet är ett begrepp inom genusforskningen som beskriver hur kön samverkar med andra sociala kategorier/konstruktioner som exempelvis sexuell läggning, etnicitet, ålder, trosuppfattning, social klass och funktionshinder, för att sedan bestämma vilka skillnader som finns mellan den sociala situationen för kvinnor och män.

Det handlar även om att vi som är likvärdiga, inte sitter i samma sits.  Jämställdhet i det här fallet kan skiljas beroende på vilka glasögon man tittar från. Sverige är enligt flertal rapporter ett av de mest jämställda länderna i världen, men ändå är befolkningen inte tillräckligt jämställd när en invandrare jämförs med en som födde i Sverige. 

Detsamma gäller jämförelsen mellan funktionsnedsatta eller äldre människor med ungdomar.  Människors erfarenheter, identiteter och möjligheter skapas utifrån en rad olika sociala positioner i samhället, positioner som inte kan förstås oberoende av varandra.

Vi är alla bärare av olika kännetecken så som hudfärg, kön, sexualitet, etnicitet, klasstillhörighet mm som påverkar hur vi uppfattar oss själva och blir bemötta som kvinnor, män eller med någon andra sexuell läggningar.

Det är väldigt viktigt att ha en intersektionell bild framför oss när vi vill göra analyser speciellt med fokus på jämställdhet och genusbaserade perspektiv. Denna metod att använda ett intersektionellt perspektiv skapar en stor möjlighet för oss att fundera på hur olika maktordningar samspelar inom jämställdhetsintegrering.

Utifrån detta perspektiv kan en funderar på synen på att invandrarkvinnor har mindre möjligheter att komma i arbetsmarknaden jämfört med de kvinnor som är födda här i Sverige samt på synen att utlandsfödda kvinnor lider av mindre jämställdhet i samhället.